Lena, 75 år

Lena är en pigg pensionär som bor ihop med sin man i en villa Järfälla. Lena har drabbats av bröstcancer och påbörjade en behandling under sommaren som sträcker sig över flera månader med planerat slut i december. Under oktober började Lena känna sig svag och trött, en påtaglig sjukdomskänsla smög sig på under ett par dagar. Hon sökte då hjälp på den lokala vårdcentralen.

Efter provtagning konstaterades det att hennes värden var avvikande och hon rekommenderades omedelbart söka akut vård. Hennes son skjutsade henne till S:t Görans Sjukhus där hennes provsvar indikerade låga nivåer av vita blodkroppar, och samtidigt infektion. Ett allvarligt tillstånd som kallas neutropen feber. Man är då väldigt känslig för infektioner och bör observeras noga. Hon blev då inlagd på infektionsavdelningen där hon erhöll benmärgsstimulerande läkemedel för att öka de vita blodkropparna och antibiotika.

Efter ett antal dagar på S:t Görans Sjukhus fick Lena möjlighet att flyttas över till virtuella avdelningen med fortsatt behandling, utredning och övervakning i hemmet.  I samband med överflyttningen till virtuella avdelningen fick Lena en introduktion av sjuksköterskan Julia, som berättade hur vården på virtuella avdelningen var organiserad. Hemma i bostaden fick Lena hjälp av undersköterskan Ebba att installera sig. Vid detta tillfälle tilldelades Lena teknisk utrustning för att mäta vitalparametrar, exempelvis puls, temperatur och blodtryck.  

Lena fick fysiska hembesök varje dag för undersökning och provtagning. Utöver detta deltog Lena i de läkarledda virtuella ronder som genomfördes varje morgon.  

“Det var väldigt bra att via plattan kunna se exakt när alla ronder och besök skulle äga rum. Vi hade trevliga stunder och det kändes tryggt att veta att den ambulerande vårdpersonalen och övervakningscentralen hade full uppsikt och gav mig den behandling jag så väl behövde”  

Lena var inlagd på den virtuella avdelningen i 4 dagar. En stor fördel med behandling i hemmet var att hennes son och svärdotter bor alldeles i närheten och hade därför möjlighet att lättare besöka Lena.  Under den inledande vårdtiden hade Lena en svag aptit, men väl hemma blev det lättare att äta när det var den egna familjens mat som serverades.

“Det var väldigt skönt att familjen var så tillgänglig, det hade antagligen varit en större grej att besöka mig om jag inte vårdades i hemmet”  

Lena behandlas fortfarande för bröstcancer. Men hon konstaterade att den virtuella vården var ett bra alternativ i hennes behandlingsplan när hennes status förvärrades.